Tänk…

Tänka sig.
Jag har överlevt i två år utan LinkedIn.
Eller vad det nu hette.

Annonser

Då blir jag förbannad.

Min fritid.
Det är inte mycket jag äger, men jag äger i alla fall den.
Och när någon vill stjäla den ifrån mig, ifrågasätta den, försöka hälla dåligt samvete över den.
Då blir jag både ledsen och förbannad.
Mest förbannad.

Vem bryr sig?

Vi såg en film i går kväll där UFO fladdrade förbi som en del av handlingen.
”Det är väldigt lite prat och skrivet om UFO nuförtiden” sa min sambo.
”Det har du rätt i” sa jag.
Och idag slog det mig varför.
Vem bryr sig om UFO när världen har Donald Trump.

Surströmming och sovmorgon.

Efter en period där kroppens batteri varit farligt nära urladdning, när gråten varit nära och när andningen tagit från bröstet och inte från magen och jag känt mig både sliten, stundtals förtvivlad och matt… kommer påsken med surströmming i kväll och sovmorgon i morgon.

Vårens bästa present.

En dröm med träffande symbolik.

Vaknar kallsvettig och matt av en dröm som hade så mycket av träffande symbolik över sig att det var skrämmande.
När tiden inte är ens vän ska man inte skälla på tiden utan försöka bli sams med den och rätta sig efter dess orubbliga ramar.
Sist jag försökte lura tiden föll jag djupt och landade hårt.
Jag vill ogärna göra det igen.